En liten utflykt till Stockholm
Hej alla fina! nu är jag på väg till Stockholm. Ska träffa vänner och familj. Tack alla fina vänner som har hört av sig och vill ses....ni är underbara! puss
Ska bli mysigt! ses snart. puss puss
Vad ska jag baka?
Jag tänkte nog baka i kväll.
Ska jag baka cocos - toppar till vännen Tobbe kanske?
Fylla frysen med bullar? KÄRLEKSMUMS?
Det blir nog någonting från Leila Lindholms underbara böcker i allafall!
Jag visar er sedan vad det blev antar jag. Puss
LÄNGTAN
Längtan
Idag vaknade jag, kände mig lycklig och stark. Har började vänja mig vid att vara ledig, njuter av min mage och bonar in mig hemma. Jag är så tacksam för att jag har det här lilla barnet inom mig. Vi vet vet näsan vad hon skall heta nu, jag känner henne alla tider på dygnet. Jag har det nästan för bra!
Känner bara längtan nu, fylld av kärlek. Väntar med nyfikenhet och öppna armar.
Så till mitt blivande barn skrev jag:
Vem är du? vem kommer vi att forma dig till? Kommer vi forma dig att bli självständig, lycklig och stark. Jag vill ge dig allt gott i livet med allt jag förmår av kärlek, skapa dig en trygg tillvaro där du får chansen att bli den du är med alla möjligheter att utvecklas. Jag vill ge dig hopp och lekfullhet, vara nyfiken på dig och se vem du är. Du är redan mitt allt mitt lilla barn. Jag äger dig inte, jag lånar dig bara. Jag väglder dig bara en bit för att du själv ska ta över.
Jag finns där när du behöver mig och jag
överger dig aldrig!
överger dig aldrig! Gravid - Ingen drömtillvaro
I slutet av April tog jag ett graviditets test och fick reda på att jag var gravid. Innan jag blev gravid hade jag längtat efter barn en längre tid. Jag läste mycket om graviditet, köpte gravtidningar, googlade på föräldrarsidor och köpte ägglossningstester. Det var som kroppen gjorde sig redo för att bära barn. Innan jag gjorde testet i april kände jag på mig att jag var gravid, trots att jag ännu inte hade några graviditets symtom. Jag hade ännu Inget illamående, inga ömma bröst eller inga cravings men jag kände det någonstans ändå i min kropp.
Jag var ute och åt på thairestaurang med en tjejkompis och vi hade precis beställt varsin öl. Någonstans kändes det helt fel att dricka den där ölen. Jag sa till min kompis att jag nog inte borde dricka någon mer öl sedan, för jag kanske var gravid. Två dagar senare var jag påväg hem från mitt jobb och hade handlat. Jag stannade utanför min port och tänkte att jag nog ändå borde ta ett test, så jag kilade bort till min närbutik och köpte ett gravtest. Någonstans inombords tänkte jag inte så mycket mer på det, jag hade tagit ett dussin tester innan som inte visade något under hela året. Men så gjorde jag testet som bekräftade det jag redan visste. Jag fick en chock. Jag tittade länge, vände och vred på testet och tänkte högt att:
- Jag ska bli mamma, jag är gravid, jag ska bli mamma. Jag väntar barn!
Jag förstod det bara inte.
Men jag var gravid. Det var ingen tvekan om det,
Mitt i glädjen och det mer surrealistiska ögonblicket blev jag orolig över vad min chef på det nya jobbet skulle säga. Jag hade fått en fast tjänst i Göteborg och det kändes som en lögn att börja jobbet med att säga att jag var gravid.
Början av min graviditet var ingen drömtillvaro. Hormonerna men främst illamående och lukterna var värst.
Även om jag hade läst mycket om hur det var att vara gravid tyckte jag att graviditeten glorifierades mycket i media och tidningar. Det kändes som om det fanns något förbjudet att tänka någonting negativt om att vara gravid och att det inte pratades så mycket om hur de negativa symtomen kunde se ut.
Jag spydde mellan 3- 9 ggr varje dag. Mitt luktsinne förändrades påtagligt och jag började må fruktansvärt illa av Christians ( min killes) kroppsdoft. Så fort han närmade sig mig spydde jag och det var många gånger jag inte ens hann till toaletten. Det var hemskt att inte kunna vara nära den jag älskar. Pappan till mitt barn med en lukt jag annars attraherades av. Christian sprutade på sig parfym, duschade nästa hela tiden för att det skulle bli lättare för mig.
Men det blev bara värre. Han kunde absolut inte sitta utan tröja och jag hade svårt att sitta bredvid honom i TV- soffan. Jag våndades av att komma hem till lägenheten, för det var både lättare på stan och på jobbet där jag slapp alla lukter som bolmat in sig i lakan, väggar, och sofftyg. Jag kände mig instängd och lurad. Eftersom fostret fortfarande var så litet, knapp synligt så hade jag ingen relation ännu till den i min kropp. Jag hade fruktansvärt dåligt samvete av att jag inte kunde känna någon glädje, ingen lycka bara tomhet och illamående.
Människor omkring mig var så glada,
- Är du inte glad? är du inte lycklig sa dem till mig.
Men jag kände bara tomhet.
Jag var inte sjuk, bara gravid och det gav dåligt samvete. Jag tänkte på dem som hade cancer som verkligen hade anledning till att må dåligt av ex cellgifter till dem som inte alls kunde få barn, och hade som sin största
önskan att kunna bli gravida.
Men så ringde till min underbara vän Elin som tillät mig känna allt det ja kände., och hon , den enda var sann emot mig och sa:
- Du behöver inte vara glad på en gång, det du känner är helt normalt, och så som du känner kände jag också, och jag känner flera som haft det så. Men tro mig det går över.
Jag har mått illa i stort sett under hela min graviditet men jag kräks mycket mindre nu, Jag mår illa fortfarande, men kräks nu bara 2 - 3 ggr i veckan. Jag kan äta i stort sett allt men har svårt med en del dofter, dock inte min sambos doft längre som tur är. Jag har fått en kräkmage som jag hoppas komma försvinna efter förlossningen,
men det är någonting helt annat nu när jag kan känna barnet i min kropp. Allt det fantastiska som det också innebär att vara gravid överväger det som är mindre bra.
Dessutom har jag en en relation till individen inom mig. Det är en fantastisk resa att var gravid, men jag tror det är viktigt att belysa att det även kan kännas så här, och att det inte ska vara förbjudet att prata om. Min sambo var oerhört tapper under den här tiden och jag tyckte fruktansvärt synd om honom. Jag kan inte varit rolig att leva med. Men inte en enda gång, hur jobbig jag än var så hörde jag honom aldrig säga något dumt eller negativt om de barn vi väntade eller om mig. Han var aldrig osäker på att vilja ha det här barnet eller att det inte var värt det trots att jag under månader inte knappt kunde vara i samma rum som honom. Jag älskar det här barnet och jag älskar dig sa han bara gång på gång. Det kommer bli bättre. Det är övergående!
Han hade rätt! så alla ni som går igenom detta nu. Behåll hoppet, var nära dig själv och tillåt dig känna. 
Många av mina gamla vänner skriver till mig och berättar om sin graviditet. Jag tycker det är oerhört roligt att höra, fortsätt med det!
Nu vet ni hur min var!
Kram och puss Emma
NATTI NATTI
God Natt alla mina kära bloggisläsare , vänner och familj!
Sov så gott i natt och glöm inte att säga till den du älskar " Jag älskar dig"
och kanske sjung en sång för ditt barn eller klia någon på ryggen! Puss
Brunch på Joe Farelli
Hej alla fina människor!
Idag frågade Tobbe och hans dotter om vi ville följa med att äta brunch på Incontro. Vi tyckte det var ett mycket bra förslag och pallrade oss dit. Det var tyvärr fullt så istället hamnade vi på
Joe Farellis brunchbuffé. Det var gott, flottigt och mysigt. Framför allt var det supergott att vara med våra kära vänner även idag. Igår var vi hemma hos Tobbe och spelade Wee - spel, åt Tobbe fantastiska morotskaka.
Tack Kristin för ett varmt positivt meddelande!
Tack Kristin för ditt boktips och dina postiva och uppmuntrande ord. Det värmde verkligen. Den boken ska jag verkligen kolla upp.
Jag har sett bilder på din lilla söta tjej och jag önskar dig lycka till med allt. Och tack än en gång för ett mycket fint
meddelande. Det är sånt jag behöver!!!
Kram på dig och vem vet , vi kanske ses med våra barn. Du vet vart jag finns! och har du/ni vägen förbi Göteborg så trilla in hos oss.
Kram från Emma
GRATTIS MATTIAS!
GRATTIS MATTIAS PÅ DIN FÖDELSEDAG!
Vi tycker så otroligt mycket om dig
Vi får fira dig snart. Hoppas du får en underbar dag Kram och puss från Emma och Christian
NEW KIDS ON THE BLOCK
Min kära sambo rensar våra skivor och får fram en mycket gammal NEW KIDS ON THE BLOCK kiva, som är min från förr, och som lök på laxen så är det en julskiva. Så nu spelar han en av låtarna som är lagom smörig och lagom falsk. Min sambo frågar:
- Är det Dame Edna som sjunger
- Nej det är Jordan Knight, säger jag.
och så var den morgonen förstörd.
1991 Globen " NEW KIDS ON THE BLOCK" nostalgi nostalgi phu
Barn- en uppgift som blir ett krav eller en gåva?
Har gått upp för ett tag sedan. Sitter med en kopp varm choklad och läser lite. Det är så roligt med alla standard gravidkommentarer man/ jag får med jämna mellanrum. Det är som människor inte har något bättre att säga ibland om barn.
- Se till att soooova nu, för det får du aldrig mer göra sen, inte på bra lääänge i allafall
- Se till att göra saker med din partner nu, gå på bio, göra romantiska saker, ha sex, ta vara på varandra för det är slut med det sen., och så alla skräckberättelser om deras kolikbarn samt förlossningar, hur mycket dem sprack, att deras vagina bara var slamsor efter, om deras 72 timmars förlossning, mm. Människor drar gärna upp sin mardrömsförlossning utan att man bett om det också.
- Passa på att göra saker nu för det kan du inte göra sen, resa mm.
och så alla expertiskommentarer från föräldrar och andra äldre som har åsikt om det en och det andra. Christian är mycket bättre på att ta dessa om och om igen. Han garvar lite lätt och säger att alla får ha sin åsikt, och han har ju rätt men ibland blir jag så trött. Självklart har jag fått underbara kommentarer från olika kompisar och människor också. Människor och mina vänner har varit underbara. Min Christian har inget av den där bittra, cyniska attityden och det är en underbar egenskap han har.
Min sambo och jag har vilda och mycket diskussioner om barn/ barnuppfostran och om hur många människors yta och fasad. Jag har träffat så många människor, både nära och avlägsna som verkar se uppgiften att skaffa barn som ett måste från samhällets krav utifrån. Man skaffar både en, två barn men tror att det går att jobba och leva precis som förut. Man hinner knappt se sina barn. Men det vill liksom ha en en yta som ser bra ut för att så ska det vara.
Utifrån sett ser det liksom bra ut att skaffa barn. Jag tycker det är så sorgligt med dem människorna.
Jag säger inte att jag har rätt men jag har själv aldrig sett barn som ett krav, ett måste, eller ett fängelse som jag hört andra uttrycka sig. Jag ser inte som att mitt liv är slut bara för att jag får barn. Jag ser det som att det är nu det börjar. För mig kan jag inte se det som en tydligare uppgift. Jag tycker det är skönt att slippa ha mig själv i fokus och kunna släppa mycket på den egocentrering jag ändå har kunnat ha. Jag har levt själv i 30 år och bara haft mig själv att tänka på. Jag har möjligtvis tagit hand om och vårdat andras barn men jag har har aldrig haft en tydligare uppgift för mig själv tillsammans med någon. Jag tycker det är en gåva att kunna ta hand om någon annan, att sätta någon annan i centrum istället för mig själv. Jag vet att mitt egna triviala ego kommer att förminskas och det känns som en oerhörd lättnad. Jag är trött på att ständigt bara tänka på mig själv, och det är med den inställningen jag kommer välkomna mitt barn.
Barnaboken
Jag måste bara tipsa om den fenomenala " Barnaboken" skriven av Anna Whalgren. Det var en underbar kollega och fyrbarnsmamma som sa under mina första hormonella månader som gravid, när vi pratade barnuppfostran att
- Emma det här klarar du fint, men jag har haft många goda stunder med " Barnaboken". Det hon pratar om har funkat på mina fyra barn.
Bokmal som jag är sprang jag direkt och köpte den och visade den för Christian. Vi läste några rader och blev helt sålda. Den är söt, mysig, vis och klok och visar på att barn är kompetenta. Nu småläser jag varje dag i den, och den kommer bli min bibel gällande barn. Min sambo och jag har läser en del i Jesper Juuls böcker som vi också tycker är mycket bra. Vi vet att våra barn är små individer och Anna Whalgrens bok må ej kanske funka på alla barn. Men hennes teorier tycker jag ändå stämmer väl med mina och Christians värderingar gällande barnuppfostran.
Så jag vill ändå rekommendera den till dem som har eller väntar barn. Den tar upp barnavård/ barnuppfostran från 0 - 16 år och det ingår allt mellan himmel och gjord som har med barn att göra. Hon tar även upp graviditet och förlossning. Anna Whalgren har även skrivit boken " Sova hela natten". Läs dem, det är mitt tips för natten!
Kolla in mina skönhetsringar under ögonen. Mitt lilla älskade barn tar
av mitt blodvärde och mitt järnvärde är lågt nu. Det blir " Duroferon"
nu morgon och
kväll för att rädda mig från det svarta spökena.
Min dag idag
Hej alla fina människor. Idag ska det tittas på tapeter till vår nya lägenhet. Det skogsgröna deprimerade tapeten gör mig galen här inne. Inget ljus,inget mys, ingenting, bara mörkt skogsgrön. Hade man inte ångest innan så får man det garanterat nu. Jag hade tänkt mig något mer Cappuccino, nougat färgat i hallen och i vardagsrummet. Jag gjorde ett test på nätet om vilken person jag är och vad som skulle passa mig, och det jag hade tänkt mig stämde överens med testet och dem kallade mig för en myshumla, Jag är en myshumla. Älskar att vara hemma och mysa.
Ikväll ska vi pyssla i barnrummet också, har köpt en del nytt och det ska bli mysigt att få det fint 
därinne. Vi kommer inte ha den lilla i barnrummet sovandes den första tiden men det här med lekrum framöver verkar bra. Jag och min sambo tittar på NIP/TUC om kvällarna. Jag har redan sett hela serien men min sambo har nu blivit sugen på att se hela.
därinne. Vi kommer inte ha den lilla i barnrummet sovandes den första tiden men det här med lekrum framöver verkar bra. Jag och min sambo tittar på NIP/TUC om kvällarna. Jag har redan sett hela serien men min sambo har nu blivit sugen på att se hela. Drama, sex och intriger...ha ha spännande för en blivande mamma. Själv blir det en hel del Sex and the city - boxen om och om igen ( älskar den serien). Torsdags nöjet igår var annars Mammas pojkar och Inlåst. Tänk så mycket tid att titta på tv jag har nu och se allt underhållande skit.
,Jag och Christian började morgonen med att titta på namn till bebisen. Jag har sovit gott i natt även om det är svårt att hitta en bra sovställning i kombination med grövre och grövre sparkar mot magen. Det är härligt på samma gång. Stoppade just in en tvätt. Vi ska gå och träna också. Bäst att träna inför bebismaraton.
Jag skriver mer sedan...puss på er alla och trevlig helg!
Vackra, fina Lovisa och Carro på besök
Lovan och Carro som jag lärde känna under min sjuksköterskeutbildning var och hälsa på mig för några veckor sedan. Det var så kul att dem kom och jag hade saknat 
dem.
Puss på er och för att ni gjorde helgen underbar.
Middagsmys med underbara vänner
I veckan var två av Christians vänner hos mig, Mattias och Tobbe. Christian jobbade sent och var inte hemma men dem ville komma över ändå, och dem kom över med några andra vänner, flickvän och två barn. Så det blev middag och mys och en supertrevlig kväll. Mattias och Tobbe är två underbara vänner som bland annat verkligen sett till att jag känner mig välkommen här i Göteborg. Tack för att ni finns, ni är så underbara. Puss
Fina Tobbe, Mattias, Linda
Christian och min Christian ( när han kom hem)
Varje rörelse är en känsla av kärlek
Bebisen växer för varje dag blir det allt mer påtagligt och varje rörelse är en känsla av kärlek,
Jag kan inte nog beskriva hur lycklig jag känner mig när jag känner en eller flera små kroppsdelar puta ut från min
mage. En liten rumpa, , en liten häl, en liten rygg att smeka och pussa på, och ett litet huvud att ömt lägga handen vid. Jag älskar dig mitt barn. 
Kvällsläsning
Här är vad jag läser och plöjer om dagar och kvällar. Snart är det dax!!! jag känner mig inte speciell orolig inför förlossningen. Har mer en oro över varför jag inte är orolig över den.
Det är kul att läsa i alla fall. Jag och går på förberedelse förberedelse föreläsning varje måndag på Kvinnokliniken, där en barnmorska föreläser om Förlossningsförloppet - smärtlindring - igångsättning - föräldrar utbildning mm.
Den är verkligen bra och underhållande och jag rekommenderar den varmt. 
Besök av mamma och pappa = MYCKET KÄRLEK
Mina föräldrar har varit här och hälsa på. Jag har märkt att relationen till dem förändrats ganska mycket bara under den ändå " korta" period som jag nu varit gravid. Jag kan väl inte säga att jag haft någon sämre kontakt med mina föräldrar förr heller, den så kallade mamma - dotter relationen var mer känslig förr men nu har jag börjat inse hur mycket båda mina föräldrar brytt sig om mig och älskar mig, och betydelsen av deras oro över mig förr. Jag har full förståelse för den neurotiska sida som en mamma kan få då ens dotter inte kanske lever ut den väg som är ens mammas önskar. Jag har också börjat inse hur mycket kärlek som har fått under uppväxten och hur mycket jag vill att dem ska vara delaktiga nu när jag och Christian får barn, och att jag vet a att vår lilla bebis kommer få det så roligt och bra med dem. Jag blev sentimental idag och blev orolig för att de har blivit så gamla,och att jag tagit dem föregivet och rörd över hur snälla och kärleksfulla och omtänksamma dem faktiskt är. Min mor och far älskar att pyssla och dona här hemma hos oss. Dem försvarar sig med att dem vill känns sig " nyttiga" jag och C lät dem hållas. Så nu har vi blivit omhändertagna och servade hela två dagar med mat och goda efterrätter, baby - saker inköp och stormats - handling. Lyx för en gravid som bara växer sig större och större, vilket är väldigt härligt. Det slog mig i morse hur fantastiskt bra jag har det. En familj som älskar mig, en man som älskar mig och tar hand om mig och visar mig 100 % kärlek varje dag, och ett liten barn på väg, som inte heller är att ta föregivet. Trotts lyx är jag helt slut i kroppen idag, en dag är jag super pigg, städar och donar, nästa dag helt slut. Det är väl enkelt så det är att vara gravid.
Jag älskar mina föräldrar väldigt mycket i alla fall och vårt barn kommer få världens bästa mormor och morfar.
Uppkoppling klar i nya lyan
Äntligen har vi fått uppkoppling igen. Har därför inte kunnat blogga, men nu äntligen. Vi har flyttat, det är ca 10 veckor kvar till förlossning. Jag längtar så jag håller på att gå under. Orkar snart inte tänka på det längre. 
Mitt liv har aldrig gått långsammare.
Är hemma nu och har fått läkarordination att vila med risk för tidig förlossning, så för första gången i mitt liv får jag känna på hur det är att vara helt ledig. Det är lyx med blandade känslor. Min käresta är på jobbet och jag är hemma, två av hans bästa kompisar med barn och respektive som nu också har blivit mina kompisar kommer hit ikväll på middag. Det ska så trevligt. Jag tycker så så mycket om dem. Jag har aldrig haft en kille med så mycket underbara vänner. Men nu måste jag sätt igång och diska , för diskmaskinen har gått sönder " igen"
puss hörs sen
